FAQ Småhus
Kan jag välja en frånluftsvärmepump?
Köldbryggor, ingår inte de redan i U-värde för vägg och fönster?
Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?
Är värde för värmepump i indata sid 4 = COP-värde?
Kan jag välja spiskåpa med fläkt?
Är golvvärme bra eller dåligt?
Radiator, luftvärme eller golvvärme?
Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?
Lätt grund eller betongplatta?
Begreppet saknar standard, men har använts för en byggnad med 25% bättre energiprestanda än byggreglerna, BBR, men dessa ändras ju ständigt.
En definition utgår från låga värmeförluster oavsett tillförselsystem. FEBYs klassning i Guld, Silver och Brons har den utgångspunkten. Styrande i FEBY är ett värmeförlusttal (VFT) vid dimensionerande utetemperatur (DVUT). Den skarpaste nivån motsvarar nivån för passivhus enligt tidigare FEBY12. Läs mer på feby.se under fliken kriterier.
Byggnaderna ska också vara täta, dvs luften ska gå igenom ventilationssystemet, inte genom väggen. Tätheten ska mätas och dokumenteras när klimatskalet är klar.
Ventilationen får inte ge för mycket ljud ifrån sig (ljudklass B i sovrum).
Med så låga värmeförlusterna som för FEBYGuld kan värmen bäras in av den tilluft som byggnaden ändå behöver. Då kan pengar för inbesparat radiatorsystem användas till mer isolering och till värmeåtervinning ur frånluft (FTX). En sådan byggnad har ofta dubbelt så mycket isolering som normala nya hus, bättre isolerade fönster (U-värde < 0,90 W/m2,K), hög täthet i klimatskalet och ett system för att återvinna värmen i frånluften för att värma tilluften (s.k FTX-system) med normalt 75 - 85 % verkningsgrad. Tätheten innebär att luften ska gå igenom ventilationssystemet, inte genom väggen. Annars blir det dragigt, stora värmeförluster och risk för att fuktig varm luft kondenserar i väggarna. Tätheten ska mätas och dokumenteras när klimatskalet är klart.
Ett typiskt småhus som klarar FEBYGuld behöver 20 - 25 kWh/m2 för värme, lika mycket för varmvatten och ca 5 kWh för fläktdriften. Men värmebehovet kommer variera mycket mellan olika hus beroende på skuggning för solinstrålning och mänskligt beteende.
Hur mycket isolering krävs?
Det beror helt på klimatförhållanden, vilken kravnivå som ska klaras, byggnadens utformning och vilka fönster som väljs. Typiska isolertjocklekar för att klara FEBYGuld i mellansverige är: 30 cm grund, 40 cm i vägg och 40-60 cm i tak. För FEBY Silver ca 10 cm mindre isolering, men om den ska byggas i enplansutförande krävs nästan passivhusnivå.
Kan jag välja en frånluftsvärmepump?
Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det är resultatet som räknas, inte hur. Värmeförlusterna blir dock för höga utan ett värmeåtervinningssystem av typ FTX, som återvinner allt mer energi ju kallare det är ute. När väl värmen kramats ur frånluften finns inte mycket kvar att hämta med en
frånluftsvärmepump (FVP). Andra värmepumpslösningar som komplement för värme och
varmvatten är då bättre, t.ex. en uteluftsvärmepump. För radhusbyggnader och småhus finns kombinerade FTX- och värmepumpssystem, anpassade för låga värmeeffekter och samordnade reglermässigt i samma produkt.
FTX är ett aggregat där till- och frånluften möts i en växlare så att den varma frånluften värmer den kalla tilluften, ofta med en verkningsgrad på 80-85%.
Ventilationsaggregatet ska klara minst hela luftflödet vid ett systemtryckfall på 100 Pa. Luftflödet beräknas som uppvärmd area gånger 0,35 l/s som är Boverkets minimikrav (Atemp x 0,35 l/s,m2). För mindre bostäder med mörka badrum och kompletterande WC, kan specifika luftflödet bli något högre.
Välj aggregat med hög verkningsgrad (temperaturverkningsgrad) som tas ut för aktuell driftpunkt enligt leverantör, men angivna värden avser ideala förutsättningar (laboratoriemiljö) och rena filter. Dra därför av för praktisk drift, nersmutsning och avfrostning med 3% på aggregat med roterande växlare och 5% för motströms växlare vid inmatning i energikalkylen. Tänk att en verkningsgrad på 80% har 33% högre värmeförluster för ventilationen än ett aggregat på 85%. Ha koll på om den angivna verkningsgraden inkluderar värme från motorerna eller inte vid jämförelsen.
Andra väsentliga parametrar att beakta:
- FTX-aggregatets placering (ljud och kalla kanaler).
- Att kanaler ljuddimensioneras så att inte buller förs in i sovrum och vardagsrum med kanalerna.
- Att kanaler med kalluft (friskluft och avluft) är korta och ordentlig isolerade (beräkningsstöd i Energihuskalkyl).
- Att aggregatet inte hängs mot en sovrumsvägg.
- Åtkomlighet för filterbyten och servicevänlighet.
- Välj ett aggregat med lågt SFP-tal för fläktelåtgång (< 1,5 kW/m3,s).
- Behövs kondensatavledning?
- Tillgänglighet för service
- Enkelt att klara filterbyten och rengöring.
- Filterkostnad.
- Golv-eller väggmodell?
- Vänster-eller högerutförande vad avser kanalplaceringen?
- Välj om möjligt aggregat med mätuttag för luftflöden och temperaturer
Var ska aggregatet placeras?
Bostadsaggregat ska helst placeras nära en yttervägg. Detta för att minimera dragning av de ”kalla” kanalerna för friskluft och avluft. Men, det ska också vara enkelt att från aggregatet dra ut tilluftskanaler till sovrum och vardagsrum och frånluftskanaler från badrum, WC och kök. Tänkbara placeringar i småhus är i kök, tvättvårdsrum, eller i badrum. Undvik placering på vägg mot sovrum.
Kräver aggregatet ett kondensationsavlopp påverkar också det placeringen.
Aggregatplacering och kanaldragning ska helst lösas direkt i samband med att arkitektskisser påbörjas för att få bra lösningar till låga kostnader.
Kan jag ha el-element?
Ja visst. Kraven på lågenergihus är funktionella, dvs det sägs inte hur man ska göra. Men elelement drar mycket el och energikraven är formulerat så att åtgång av elenergi begränsas. Elelement som komplement i systemet kan placeras som eftervärmare i FTX-aggregatet eller som separata elelement.
Hur minska elanvändningen?
El till fläktar och pumpar väljs med effektivaste teknik. El för varmvattenanvändning kan ersättas med solvärme, värmepump eller biopanna. El till uppvärmning minskas med en värmepump eller pelletskamin.
Köldbryggor? Ingår inte de redan i U-värde för vägg och fönster?
Köldbryggor som ligger i markbjälklag, hörn och fönster är alltid tillkommande köldbryggor.
I BBR29/BEN2 anges att yttervägg ska beräknas från överkant på golv mot mark till underkant takbjälklag. Då kommer köldbrygga för mellanbjälklag endast bestå av eventuella försämringar i isoleringen av denna konstruktionsdel.
I skisskede kan schabloner för köldbryggor användas, men för projekterad byggnad ska köldbryggor ha beräknats. De ger betydande värmeförluster och ska minimeras så långt som möjligt. Säkra vem som ska ansvara för att beräkningar utförs eller hämta referens från samma konstruktionslösning sedan tidigare.
Köldbrygga runt fönster och dörrar dominerar. Här finns innovativa lösningar för att isolera karmarnas utsida. Se även indatasidans förklaringsruta.
Indata driftel, finns det någon schablon att lägga in?
Driftel beräknas i programmet när ni har lagt in eleffekt för fläktar och cirkulationspumpar. Denna eleffekt beror på systemval och komponentval.
Är värde för värmepump i indata sid 4 = SCOP-värde?
Ja, använd ett representativt SCOP-värde för helåret. Om värmepumpen inte klarar hela värmelasten ska andel spetsel uppskattas och inarbetas i årsmedelvärdet. Ofta är COP för varmvatten lägre än för värme. Ange därför separata SCOP för korrekta beräkningar.
Kan jag välja spiskåpa med fläkt?
Ja, men med en evakuerande fläkt får du ett stort undertryck i bostaden. Det beror på att byggnaden byggs så tät. Därmed kommer den evakuerande fläkten sannolikt inte fungera annat än om:
- man öppnar ett vädringsfönster i köket (har den en sån?)
- FTX-aggregatet har separat anslutning till kökskåpan och då växlar över från rummens frånluft till kökskåpans frånluft med en signal från kökskåpan så dess frånluft varvas ner och dess tilluft varvas upp.
En kolfilterfläkt utan evakuering är också en lösning eller en volymkåpa utan forceringsläge men de ger högre konstantluftflöde från kåpan.
Hur få luft till kaminen?
Ett lågenergihus med ett tätt klimatskal innebär att kaminen inte får luft till förbränningen om man inte från början planerat för hur friskluften till kaminen ska komma in. Dra en friskluftkanal via grunden till kaminen och ha ett spjäll som är öppet bara när man eldar. Möjligen finns det specialskorstenar som har inbyggd tilluftskanal.
Observera att en braskamin för ved ger väldigt stora värmeeffekter och därmed snabbt en övertemperatur. En pelletskamin med lägsta möjliga effektnivåer är att föredra..
Vilka fönster ska jag välja?
Fönster står för en dominerande värmeförlust när det är kallt ute. Lägre U-värde kan vara både kostnadseffektivt och ge mindre kalldrag och utstrålning. Ett behagligare inneklimat.
Fönsterleverantörens U-värde är vanligen kopplad till ett standardiserat fönster med referensmått. Mindre fönster får då med automatik sämre U-värde eftersom fönsterkarmen har större förluster än glaset. Kan fler mindre fönster ersättas av ett större fönster så är detta gynnsamt både energi- och kostnadsmässigt.
Observera också att fönstrens nytta är att släppa in ljus. Fönster med extra smala karmar kan vara dyrare, men släppa in mer ljus per kvadratmeter. Jämför därför priset per kvadratmeter glas.
Risken för kondens på fönstrens utsida finns för alla fönster, då glasens U-värde normalt redan är så lågt att kondens kan uppstå. Problemet löses främst genom information till de boende. Även fönstrens placering i väggen har betydelse, liksom avskärmningar för att minska himmelsutstrålningen.
Hur mycket fönster?
Fönsterarea i förhållande till uppvärmd area påverkar hur ljust det bli inomhus. Lägre än 12 procent riskerar att upplevas som mörkt (kontrollera att BBRs krav på dagsljus uppfyllls). Vid högre areaförhållanden än 15-18% kommer förlusterna att bli allt mer kännbara. Det kan motverkas med att välja effektivare men Stora fönsterareor ger kallstrålning och ett kallras när det är kallt ute. Detta problem kan börja uppstå i Mellansverige redan vid fönster över 1,5 meters höjd för fönster av Energiklass B (1,0 W/m2,K) och kräver då en motverkande värmeradiator under.
Med stora glasareor (>18%) börjar övertemperaturer på sommarhalvåret bli besvärande. Speciellt övervåningar i lägenheter som inte har fler fasadorienteringar eller som ligger på de mer solutsatta våningsplanen.
Avgörande är lägenhetens utformning (genomgående lägenhet) och fönstrens placering, vädring och solskydd. För vädring, välj gärna Drehkip-beslag för praktisk kontinuerlig vädring och minst ett öppningsbart fönster per rum. Lägenhetsaggregat med forceringsflöde ger viss kylning.
I programmet beräknas byggnadens solvärmelasttal, SVL (W/m2 Agolv). Den baseras på horisontell solinstrålningseffekt gånger instrålningsarea viktad i förhållande till dess sydorientering, skuggnings- och instrålningsförhållanden (G-värden) och dividerad med byggnadens bostadsarea. Därmed ger detta en kvantitativ indikator på risk för övertemperaturer. Vid värden över 29 W/m2 ringer varningsklockan då fördjupade temperaturanalyser för sommarperioden rekommenderas.
Val av solskydd
Välj bland alternativen:
- mellanliggande persienner. Kräver fönster av typ 2 + 1 och att persiennerna är färdiginstallerade från fönsterleverantören (i annat fall klarar man inte täthetskraven om fönstren punkteras av någon hantverkare i efterhand)
- rörliga utanpåliggande solavskärmningar som markiser, persienner, solfilm eller skjutbara vertikala solskydd kan användas i alla riktningar och möjliggör maximal instrålning vintertid.
- fasta utanpåliggande solavskärmningar som balkong, takutsprång har bra avskärmning mot syd. I väst och öst står solen lägre och då gör de mindre nytta.
- solskyddsglas som släpper in mindre värme. Minskar tyvärr också värmen in på vintern, men kan vara en bra lösning om inga andra åtgärder är lämpliga.
Alla genomföringar i yttervägg i efterhand punkterar tätheten och bör undvikas eller ske med specialkomponenter (som har labtestade täthetsprotokoll) och med detaljerad kunskap om väggens konstruktion.m har labtestade täthetsprotokoll) och med detaljerad kunskap om väggens konstruktion.
Hur undvika övertemperaturer på sommaren?
Värmeväxlaren ska kunna stänga av värmeåtervinningen på sommaren, så att kall uteluft kan tas in och kyla. Detta bör kunna ske med automatik.
När det är varmare ute än inne, kan det dock vara intressant att få behålla kylan inomhus på dagen genom värmeväxling, men ta in kall nattluft. Vissa aggregat har sådana färdiga styrfunktioner.
Är golvvärme bra eller dåligt?
Golvvärme ökar förlusterna. Dels genom att golvet läcker ut mer värme i dess kantzoner och ner mot grund och dels genom en något sämre reglerförmåga. Beroende på värmekretsens temperatur, kan U-värde för mark och Psi-värde för köldbryggan korrigeras i kalkylen.
Att vi kan ha lägre inomhustemperatur med golvvärme är ett löst försäljningsargument. Att golvvärme ökar förlusterna i praktiken är säkerställt. Förlusterna kan dock minskas genom:
- extra isolering och genomtänkta kantzoner för att minimera köldbryggorna
För lågenergihus på nivån FEBYGuld ökar golvtemperaturen med bara en grad vid utetemperaturer runt noll grader. Detta är inte kännbart för kunden, som kommer känna sig lurad om det i marknadsföringen framförts som något extra komfortmässigt. Något egentligt skäl för att välja golvvärmesystem i lågenergihus finns egentligen inte. Nyttan för en värmepump kan ätas upp av det högre tryckfallet för cirkulationspumpen. Om radiatorsystem eller luftvärmesystem blir billigare är det också bättre ur energisynpunkt.
Radiator, luftvärme eller golvvärme?
Om luftflödet kan bära hela värmeeffekten vid dimensionerande utetemperatur, kan det bli en kostnadseffektiv lösning. Komplettera annars med en lämpligt placerad radiator, t.ex i ljusa badrum som annars kan bli någon grad kallare. En handdukstork kan vara ett möjligt alternativ.
Hur reglerar man värmen?
På sommaren, som vanligt genom att vädra, men sommarsäsongen blir nu lite längre. Säkra därför med bra vädringsfönster (Drehkip-beslag för praktisk kontinuerlig vädring och minst ett öppningsbart fönster per rum).
Värmeåtervinningen ska kunna stängas av med automatik eller ännu bättre köras i ett automatiskt sommarläge med nattventilation utan värmeväxling och värmeväxling när utetemperaturen är högre än innetemperaturen.
På vintern styrs värmen dels med in-urkopppling av värmeväxlare och dels med en värmare. Värmaren kan vara en radiator eller en eftervärmaren i tilluften. Eftersom inomhustemperaturen i så hög utsträckning påverkas av spillvärme från personer, apparater och inkommande solvärme bör styrningen ske med en innetermostat. Elektroniska innetermostater har noggrannare reglering.
Kan jag ha komfortvärmda badrumsgolv?
Badrumsgolvet kan vara en del av värmesystemet (golvvärme) och regleras mot
innetemperaturen. Men tänk på att golvet under större delen av året kommer hålla normal innetemperatur, dvs 21 – 23 grader och att värmeeffektbehovet är minimalt om det är ett lågenergihus.
Att välja ett ”varmare” golvmaterial (upplevelsemässigt) än klinker är en bra lösning. Om
klinker väljs kan en badrumsmatta vara ett komplement för att få bra komfort.
Badrum mot yttervägg bör ha någon värmare. En mindre handdukstork kan räcka i mörka badrum.
Väljs elvärme till golv ska elen kunna mätas och inkluderas i fastighetsel. Ställ ett funktionskrav på att golvets värme antingen är timerstyd eller att användaren kan ställa in de tider på dygnet då man vill att golvet ska vara varmt. Då ska golvvärmesystemet vara snabbreglerat, dvs ha en tidskonstant på mindre än 1,5 timmar.
Komfortgolvvärme som inte styrs enligt dessa principer och som står på hela året utgör inte en
hållbar lösning och ger dessutom kraftiga bidrag till byggnadens elanvändning och till övertemperaturer sommartid, eftersom alla lägenhetsinnehavare inte förstår kopplingen mellan deras komfortvärme och byggnadens övertemperatur.
Badrum mot yttervägg bör även i välisolerade hus ha någon extra värmare. Spillvärme från en varmvattenberedare eller en mindre handdukstork kan räcka.
Lätt grund eller betongplatta?
En betongplatta betyder mycket för byggnadens tidskonstant i en- och tvåplanshus och ger nästan en fördubblad tidskonstant, dvs förmåga att behålla värmen när kalla köldknäppar slår till, samt att lagra in solvärme under soliga dagar. Det innebär att en byggnad med ett tungt golv kan dimensioneras mot en utetemperatur som är drygt två grader högre. I Energihuskalkyl finns möjlighet att välja mellan alternativen lätt, halvlätt, halvtung och tung konstruktion, men för väl isolerade byggnader finns inget motiv för att öka tidskonstant utöver valet av en tung golvkonstruktion.
Men betong som är dyrt och kopplingen till höga klimatgasutsläpp kan kanske begränsas till de bärande konstruktionsdelarna och i övrigt ersättas med annat tungt material?